From This, To That!
Taylor:
Vad skulle hon göra? Hon kunde inte fortsätta så här länge till.
"Seems like everybody's got a price
I wonder how they sleep at night
When the sale comes first, and the truth comes second,
just stop for a minute and smile"
Taylor sträckte sig efter mobilen och stängde av alarmet. Hon stönade högt. Hon ville inte gå upp! Allt var så mycket bättre när hon sov. Ingen smärta, ingen sorg. Men hon fick helt enkelt vakna upp till verkligheten och leva livet så bra hon kunde.
Taylor reste sig sakta upp och drog en hand genom håret. Hon ville helst inte se sig i spegeln, men hon var åtminstone tvungen att gå upp och se vad hon skulle kunna göra, om hon nu orkade.
Hon gick sakta fram till spegeln. När hon tittade in i spegelbilden skrattade hon till lite. Det hon såg var inte fult, även om så många andra människor skulle tyckt det. Håret såg dubbelt så lockigt ut oborstat. Det var rufsigt och stod åt alla möjliga håll. Hon hade inte så mycket mascara under ögonen (det är svårt att få det när man har på sig så pass lite mascara som Taylor använder) och hon såg förvånansvärt fräsch ut. Hon var helt enkelt en naturlig skönhet. Synd bara att nästan ingen annan såg det.
Hon suckade djupt och drog igenom håret med hårborsten. Taylor sneglade lite mot sminkväskan, men bestämde sig för att strunta i det. Om man sminkade sig riktigt mycket hela tiden, hur sulle man då göra när det faktiskt kom speciella tillfällen? Istället så tog hon på sig glasögonen och gick vidare till gaderoben. Hon drog bort dörren till sin gigantiska garderob och gick in i den. Hon gick förbi alla klänningar, leggings, shorts och snygga tröjor, direkt mot mjukishörnan, som hon kallade den. Till sin förskräckelse så hade hon slut på rena mjukisbyxor. Efter att hon gråtit lite lätt inombords så gick hon tillbaka till jeansen. Efter att ha stått där och glott på sina jeans tog hon fram ett par ljusa jeansleggings. Sedan tog hon fram ett vitt linne och sin pappas gamla collegetröja från Harvard. Hon såg på klockan. 15 minuter kvar innan skolan började. Hon gick ner till köket och tog en macka som hon förberett igår kväll. Medans hon åt på den så gick hon ut i hallen och tog på sig skorna. Hon behövde inte stressa eftersom att skolan låg ungefär 3 minuter från hennes hus.
När hon kommit fram till skolan ställde hon sig på den gamla stentrappan och väntade på Zack som alltid kom springades, eftersom att han varje morgon försov sig. Det var därför Taylor aldrig åt upp sin macka, så att Zack skulle slippa svälta fram till lunch.
Hon såg på klockan igen. 10 minuter kvar. Och hon skulle se Zack om fem, fyra, tre, två, ett..
-Hej! ropade han anfått.
-God morgon, pucko! sa hon och gav Zack halva mackan.
I början hade Zack inte tagit emot den, men han hade lärt sig att det itne spelade någon roll vad han sa. Han fick ändå mackan.
De skulle precis gå in när skolbussen kom. Den saktade in och dörrarna öppnades. Ungdomar i blandade åldrar klev ur. Men helt plötsligt såg de ett ansikte som de aldrig tidigare sett. En medellång tjej med långt brunt hår klev ut ur bussen.
Kommentarer
Trackback
